På väg till ett föräldramöte så passerar ett par yngre killar framför mig.

De går på ett speciellt sätt……..ryggen är kraftigt bakåtlutad och axlarna nermonterade i ett krumt, sammanpressat läge.

Byxornas linning sitter någonstans mellan rumpan och knävecken…..det ska tydligen vara så….de ska visa att de har kallingar av något speciellt märke…..jag är glad att de har kallingar….annars hade jag nog haft problem med att behålla maten.

Att jag själv skulle ha byxorna lika långt nerdragna som dem är för mig lika främmande som att borsta tänderna med en lagom stabil jordfräs.

Deras gång får mig att tänka på slowmotion….kanske inte hjärnan är riktigt färdigvuxen så att rörelserna förhindras av att de samtidigt måste visa upp sin speciella hemmasnickrade min?

Hur som…..de är coola!

Kommer ihåg min egen ungdom….det fanns ju en tid som hette 70-talet och det var för väldigt länge sedan.

Vi hade TV….i och för sig bara två kanaler…..men det var färg!

Alla gillade ABBA men det var bara mesarna som vågade erkänna det…jag ville inte vara en mes….så jag gillade ABBA i smyg.

Men jag hade upp täckt ett nytt fenomen…Heavy Metal kallades det visst….fan vad fräckt!

Jag grävde ner min ungdomsångest i Iron Maiden, Judas Priest och AC/DC…det var hårt…det var coolt.

Alla skulle ha en knuttejacka…..det var en skinnjacka som hade så många blixtlås så att det krävdes en mindre matematisk ekvation för att få reda på hur många det var.

Under knuttejackan skulle man ha en Helly Hansentröja……ett absolut måste var att stjärtlappen var nerfälld…..ett exakt likadant signalement som dagens coola ungdomars kallingar.

På fötterna….på vintern….nu råkade jag växa upp på ett ställe där det var vinter uppemot 10 månader om året…det skulle ju hinna med att vara höst någon månad också!

Där fanns ett par skoterkängor….de hade också en massa remmar och blixtlås.

De skulle vara öppna och helst skulle den skyddande yttersidan vara nerrullad så mycket så man kunde se innerskon i filt…..najs!

Den släpande gången man framförde sig med innebar att de normalt stabila skoterkängorna slets ut ganska fort…..men det gjorde inget….ju slitnare desto bättre!

Jag såg fram emot att komma upp i 9:an….då skulle skoterkängorna bytas ut mot ett par cowboyboots.

De skulle ha klackjärn…..dels för att klackarna inte skulle slitas ner av den alltmer släpande gången….men mest för att det lät så fräckt när man kom hasande efter korridorernas hårda stengolv.

Då var jag cool….undrar hur dagens ungdomar kommer se tillbaks på sina nerhasade jeans när de kommit upp i den gyllene medelåldern?

Förhoppningsvis finns jag kvar där då….så jag kan påminna dem om den….får inte glömma att ta en bild någon gång……

JoE