Taget ur verkligheten

Time för läkarbesök igen alltså.

Denna gången stämde tiden för en gångs skull och för att riktigt chockera så hann jag knappt få ner ändalykten i en stol i väntrummet innan jag ropades in.

En kvinnlig läkare den här gången……och hon ville prata en stund innan det var dags att gå in på väsentligheterna.

Berättade om krämporna…..och även vad den lille hårige hade sagt när han fick klämma på mig för ett par dagar sen.

Att stortån imiterade en istapp och att jag de senaste veckorna hade vinklat om min kropp för att kompensera smärtan gjorde henne extra uppmärksam.

Hon var lågmäld när hon bad mig ta av mig…..byxorna och strumporna skulle räcka tydligen.

Vet inte vad hon upptäckte men skjortan skulle visst av den med.

Till alla nyfikna…..NEJ!!!! Jag är inte naken!

Men hur ska jag förklara utan att degradera mig till vad en kompis från förr kallar mikropenis.

Om jag hade sökt till filmen….ni vet de där filmerna de visar när barnen sover….då hade jag nog fått höra att jag har lite dåligt med verktyg.

För att kompensera det lilla verktyget kan man ju som i mitt fall skaffa en lite mindre verktygslåda…..alltså kallingar som visar att man nog mest troligt ändå är man….det sitter gärna ett S där bak på kallingarna…..då kan man KÄNNA sig naken när man står där framför en 55 taggares granskande ögon.

Nu ville ju damen titta på baksidan…vad är det för fel på framsidan?

Hon tryckte längs ryggraden…nema problema.

”Väldigt tydlig muskulatur i länden”, sa hon och smekte (????) längs korsryggen.

”Jag viker ner här”, sa hon vidare och rullade ner kallingarna så långt att alla tonåringar som försöker få ner byxorna så långt som möjligt blivit gröna av avund.

”Det var väldigt fast här”, sa hon och klämde lite där ryggen slutar vara rygg….you know what i mean.

Kunde ju inte hålla käften utan ut ur munnen ramlade ”den är verkligen one of a kind”.

Hon harklade sig lite….hur ska man tolka det?

Sen sa hon ”menar att du känns svullen här”……nu var jag ju väldigt glad att det var baksidan hon inspekterade….annars hade jag nog fått ischias i hjärntrakten någonstans.

Efter denna vända tyckte hon nog att det var bäst att hålla sig en bra bit från de centrala delarna av lilla mig.

Hon förklarade att jag var varmare på det högra benet…..???? hoppas inga flugor byggde bo i min mun när jag stod där och funderade på vad som kunde menas med det.

Hon mätte mina vader eftersom hon tyckte att jag var svullen……ni vet väl vart vaderna sitter så inga nasty thoughts nu!

Min högra vad var 3,5 centimeter tjockare!!!

Min allt mer blånade fot var betydligt mer svullen (grrrrrrrrrr) än den vänstra.

Nu väntar utprovning av hålfotsinlägg….ja, jag är gammal!!!!

Ortopedbesök…..kirurgbesök…sen får vi se var det tar vägen.

Min oro nu är att allt ska krocka med min Turkiettripp i början på juni…..kanske lite orolig att det kommer fler tillfällen där jag kommer KÄNNA mig naken igen.

JoE

Ps.

Ola-Conny: ”Vad heter imponerad på engelska?”

Morgan: ”Wonderful!”

2 helsköna killar så långt från Big Brother som möjligt vilse i stora vida världen.

Ps2. Vill ha mer kommentarer i bloggen! Som den där kompisen från förr sa, ”det är en blogg….ingen hemsida!”

Ajajajaj……gammal man lider så mycket han kan.

Kanske inte den briljantaste idén att ägna sig åt 4 timmar bowling samtidigt som farbror ischias bestämt sig för att ta ett långbesök i mitt högerben.

Kval i dubbla bemärkelser kan man ju påstå hmmm.

Min fot har antagit färgen blå lite här och där, samtidigt har benet försetts med ådror som mer påminner om avloppsrör än just ådror.

Har därför bestämt mig för att kontakta farbror doktorn….blir en vanlig allmänläkare så mest troligt kommer han lyssna på lilla hjärtat och/eller om all rök försvunnit ur mina lungor.

Om han sen får den goda idén att remittera mig för en motorsågskalibrering av högerbenet återstår ju att se…..jag har ju ändå 1 till….inte högerben…..men ben.

Har man spelat bowling under närmare 38 år så är det när man dagarna efter att man tror att man sysslat med något annat…..typ sumomisshandel eller liknande som man funderar på om det är dags att ställa 43:orna på hyllan.

Kroppen säger ifrån helt klart.

Men jag älskar ju det här spelet….kanske protesutvecklingen gått framåt så pass att det kommer en helt återställd figur ut från slakteriet/kirurgen om det nu blir dit de skickar mig….då kanske jag kan spela som den glade/lovande 17-åring man var en gång!?

Jaja…..kvällsvecka denna veckan….innebär väl att jag inte har riktigt tiden att sitta framför datorn och delge er min missär….men jag ska göra mitt bästa!

Kan glädjande berätta att pollenpannan tagit ett brejk….kan ju bero på att april mest påminner om november för tillfället….men inget ont som inte har något gott med sig.

Nu ska den här lagom slitne mannen rehabilitera sig med lite gammalt hederligt industriarbete….ha det gött!

JoE