Taget ur verkligheten

Det har fötts småbebisar på några 1000 tidningssidor och för att vi inte skulle missa det så pratade de om det på radio några 100 timmar också för säkerhets skull.
Här och där har de klämt in lite melodifestivaler med ett liknande skohorn som de måste ha pressat ner Sarah Dawn i sina klänningar med.
Landsfader Fredrik har varit sur och trumpen och inte sagt 75 så att någon hört det.
Mina kiddos har haft app-SM efter att smartphone numero 3 ramlat in i vår lilla familj.
Solen har gått i moln….marknaden har agerat på ännu ett underligt sätt så att det ser oroligt ut med arbetstider och lönesänkningar den närmaste tiden.

Men om vi skulle ta och börja med bebishysterin.
Att kronprinsessan äntligen fick ut sin lilla knodd var ju för väl…..kvällstidningarna hade nog börjat få slut på fantasin när de gällde att hitta på olika scenarior om vilket BB som skulle användas…för att inte tala om vilken modell på unge det skulle bli.
Landets 2000 Saida stand ins hade ju sprättat torskbukar, checkat brunspår i grannarnas kallingar, hoppat häck eller använt flera andra alternativ för att lyckas klura ut om det skulle bli snopp eller inte.
Skvallerpressen hade redan tryckt upp tidningar där hela familjelyckan hade beskrivits och även berättat färg och vikt på moderkakan….allt för att bli först med nyheten.
Det som fascinerade mig mest när det hela var över var överraskande nog INTE att den lilla skulle få heta Estelle…..utan att aftonbladet lyckades publicera en helsida med att den nyblivna farmodern faktiskt hade vinkat åt pressen när hon kom till BB…..satan vilken bedrift….vilket styrkebesked av skrället…kanske hade hon legat på höghöjdsläger senaste månaden.
Vårt kära land bildade nu två läger…..ni vet statiska monarkikärringar och apanagegnällande snorungar.
Eftersom jag är en åsiktsidiot har jag självklart en åsikt om detta med…..listen up!
Tycker det är gulligt med kungahus!!!!
Försökt förklara för de som knorrat om knugens porrklubbsbesök och bladvändande i parti och minut med att hur fasiken hade de själva betett sig om de varit kung??
För min egen del hade livet varit ett party och min gps hade fått hårdjobba fram porrklubbar tills den brann upp.
Har man blivit uppfostrad sen vaggstadiet att sitta med ett kvastskaft upptryckt från ringmuskeln till övre nackkotan och bara vara ordentlig så har man förtjänat sig ett livat fortsatt liv….givetvis ska man ha några millar på köpet med.
Nä Svensson…var stolt över ert kungahus!

Melodifestivalen snurrar vidare….i min ungdom hade vi besök varje år i min lilla hemstad av Björkmans tivoli…..vettefan om det inte är hans son som åker runt från stad till stad med sitt eget privata tivoli nu….Christers tivoli?
”Artisteliten” berättar i spaltmeter efter spaltmeter om hur rediga de är.
De har ju faktiskt lyckats plagiera en något sånär känd låt och satt sin egen personliga touch på den….förra året hade ju han Saaaaaade lånat psykets finaste tvångströja och mamma hade stickat en vante åt honom……sååååå originellt!
Nu var det ju tydligen en ”superstjärna” som hade fått en kostym med sladd i……kunde de inte kopplat in 3-fas så att det hade blivit en lite mer roande grisfest med helgrillat svin?
Faktum är att en knippe blodfyllda hemoröjder lockar mer än den där cirkusen.
På Facebook var det ju de vanliga tongångarna om att lägga ner skiten och vilken värdelös dynga det var.
3½ miljon svennar var säkerligen av samma åsikt….men nästa helg sitter de nog där igen och förbannar sitt öde……alternativ finns……umgås intimt med en dubbelbössa bakom ett träd exempelvis.

Reinfeldt har tystnat…..inte ett endast nummer har ramlat ur hans lilla pruttmun.
Kanske äntligen folk har genomskådat honom och hans ganska enahanda retorik…ni vet den om ungdomar…..jobb….skatteavdrag….lädertanga i alperna med mera.
Hans olika skrämselåtgärder för att få oss att ta vilket lågavlönat jobb som helst har fått sätta sig i skamvrån en stund.
Tänker mycket på när det är dags för mina egna små att söka sig ut i arbetslivet…..förhoppningsvis så har de vett att sparka undan min käpp så att jag faller huvudstupa och slår ihjäl mig lite grann….så de kan få min plats menar jag.
Att göra punka på rullatorn funkar inte…..ska köpa mig en bil som jag kan köra med ett sugrör så det så.

Apps war var det i det Engströmska palatset i helgen.
Den finurlige har ju fått en smartphone nu…..tog bara 5 veckor att få hit den ända bortifrån Borås.
Han slog nog världsrekord i downloads på market skulle jag tro….vips så hade han hela nallen full med en massa blixtrande, smällande appar.
Nu ville ju inte den större modellen vara sämre utan tog snabbt rygg på honom.
Minsteman avkrävde sin arvslott och tog därmed över äganderätten på hans stackars sate till fars mobil…i alla fall för en kort testperiod.
Jag hade alltså Darth Vader som gjorde upp med Dirty Harry och i tredje änden hade någon startat ett eget Jihad med en arsenal av Kalashnikovs.
Vem som vann i slutänden vet jag inte….men lilla damens Barbies genomgick ett antal större massakrers….turligt nog är de monteringsbara och återkom strax…… nu beväpnade med nya handväskor och matchande skor….tror även att lillan fick in en bra pannträff på någon halvmeter högre storebror med sin vilt svingande PET flaska emellanåt.

Svarta tider i den Engströmska ekonomin stundar.
Företaget har återigen satsat långsiktigt och knipt till ringmuskeln med omedelbar verkan.
Vi fick uppleva världens kortaste högkonjuktur……nu går allt åt helvete igen….det säger prognosmakarna…och de har ju aldrig haft fel förr.
Hade behövt ett år till för att hinna med att sanera ekonomin faktiskt.
Försöker redan rusta mig för den kommande krisen…..kanske tur att man kan se längre än näsan räcker ibland….kanske skulle låna den näsan till några högre chefer?
Menmen…jag ligger ju inte helt passiv och bara väntar på att det ska ramla över mig.
Försöker vara en egoist och se till mitt eget bästa.
Vi får se vad det slutar…….men är det någon som vill ha hjälp av en hyfsat rabiat 46-åring mot en smärre ersättning…så hör av er.

JoE

Då var jakten igång!
Inte jakten på de ”artisters” försvunna självkänsla efter att Ranelid snott den och spelat bungyjump med den….mer om det senare.
Inte heller 3½ miljon svenskars brist på omdöme över att alltid ”råka” hamna framför melodifestivalen varje lördag på bästa sändningstid för att senare idiotförklara hela etablissemanget.
Inte heller jakten på Reinfeldts slintna tunga som av misstag råkade haspla ur sig en siffra som fick gemene man att hänga upp fastlagsbullen i gomseglet.
Nä…det är allvarligare än så…… beach 2012 närmar sig med stormsteg…..i år gäller en ny taktik.

Har väl alltid varit aningens fåfäng angående mina fysiska attribut…fejan är ju svårt att göra något åt om jag nu inte skulle få några millar över någon gång.
Men den hör rangliga långsamt åldrande lekamen….den kan man ju pyssla om med lite varierande metoder.
Har ju periodat förut….att det bara blivit perioder beror ju mest på att det till slut blivit en alltför långdragen process med de små övningar jag företagit mig.
Det har alltså blivit för tråkigt och då har jag tappat lusten till slut.
Därför har jag uppfunnit slowmotion i år!!!
Nu kommer ju vissa att hävda att de sett slowmotion hur många gånger som helst för hur många år sen som helst…men nu pratar vi om min slowmotion.
Istället för att göra precis DET antalet övningar DE antalet gångerna….så gör jag DE övningarna precis alldeles lagom…tycker jag….just nu är kanske bäst att tillägga.
Men det viktiga är att jag ska fanimig inte börja tycka att det är allt för tråkigt, kvalité före kvantitet.
Har således börjat promenera…..jag kanske till och med powerwalkar….någon får gärna ge mig en beskrivning över hur man powerwalkar…vore ju lite hemskt om jag sitter här och skriver att jag promenerar när jag egentligen powerwalkar….klurigt det där…kanske är mer inne än jag någonsin trott jag kunde vara hmmm.
Tar mig en liten runda på 5 kilometer när andan faller på och väder och lust tillåter.
Mina små kycklingben trummar på så gått det går men kilometern tar runt 9½ minut talar appen ”runkeeper” om för mig.
Lustig liten app det där….var femte minut får den för sig att bryta vad det nu är jag kan tänkas lyssna på i lurarna för att tala om för mig hur lång tid jag har gått…..hur långt jag har gått…hur fort jag har gått.
När jag traskat färdigt så talar den snällt om för mig hur många kalorier jag gjort av med…smart grej det där.
Väl tryggt inlåst bakom min dörr så är det dags för en rejäl C-vitaminkick.
Medans brustabletterna brusar upp i glaset så är det dags för mig att göra mina små övningar.
Börjar med mina enorma 7½ kilos hantlar som jag gör instruktionsboksmässiga (inbillar jag mig) armlyft med…efter 16-17 stycken så börjar orken/lusten tryta så jag slutar.
Nu tar mina bensparkssitups vid….det brukar landa på dryga 80 stycken innan jag tycker att det var nog fasiken inte så jäkla kul det där.
Bara armhävningarna kvar…….När nästippen brakar i golvet efter 45 stycken så inser jag mina begränsningar och upphör genast med mina erotiska rörelser upp och ner.
Sveper det färdig brusade glaset med C-vitamin och känner mig fantastisk.
Det är väl det som är vitsen med det hela….att må bra?
Ju äldre jag blir desto viktigare känns det att jag just ska må bra.
När stegen är lätta och orken är betydligt större än annars…då skiter jag i beach 2012 och några decennier framåt så mycket jag bara kan.
För den där korkade fåfängan är som bortblåst…är detta ett mognadstecken eller bara ett tecken på att jag gett upp min jakt på att bli ett praktexemplar?
Ifall min taktik nu skulle misslyckas totalt har jag lite planer för att trygga min ekonomiska framtid.
Designa ett par badshorts av ”blivande mamma” modell….det vill säga såna man kan dra upp över den dallrande buken….catchy!

Några funderingar över det senaste i nyhetsvärlden.
Thorsten Flink hade sugit lite extra hårt på starka pipan och gjorde en rumpattack…..det mest uppseendeväckande med det var väl chocken att det faktiskt finns heterosexuella i melodifestivalen.
Ranelid satte hela artisteliten….eller de som tror att de ingår i artisteliten på plats…..värst tärde det tydligen på dvärgen Andreas Jonssons lilla självkänsla.
”Vaffö fick inte jag vara me” ska den lille hävt ur sig och riktat sitt lilla långfinger mot den samlade pressen.
Att han sen råkat stjäla det mesta av en annan låt förnekade han bestämt och gick nynnades på signaturen till boktipset gråtande sin väg.
”Snömannen” i Umeå hävdade bestämt att hans bil var en ”husbil”…….”får man inte vara förutseende och vara tidigt ute för att få en bra spot” ska han ha sagt om man nu tolkade honom rätt mellan snötuggorna….att han var aningens mager var ju mest troligt ett tecken på att han jobbade väldigt målmedvetet mot beach 2012.
Sarah Dawn ”jagkanskeinteskahaentightklänning” Finer har anammat ”snömannens”metod…..dels av förklarliga skäl men även efter att ha blivit lite grinig över att Flink inte hade tillräckligt långa armar för att rumpattackera henne.
Således ska hon köpa en egen cementblandarbil som hon ska bosätta sig i vid en övergiven återvändsgränd i sydöstra småland de närmsta 13 åren och vara i topptrim lagom till beach 2025.
Helena ”snoret” Bergström ska däremot ta med sig ett dussin rullar snorpapper och låsa fast sig med handklovar på stambanan i protest…..med kravet att guldbaggejuryn ska ge hennes man Colin ”fuck” Nutley minst 14 guldbaggar i efterskott för sömnpillret Änglagård 3.
När man rengjort Norrlandspilen från allt snor och Colin sagt fuck 1300 gånger så får Colin idén till en helt ny filmserie…..”Norrlandspilen 1, 2, 3” osv.
Serien kommer att handla om ett tåg som….ja just det….åker.
När Colin sen inte får några baggar trots hans fantasifulla filmserie om det åkande tåget så emigrerar han till Burma och blir munk på heltid…förstås efter att ha sagt fuck 1450 gånger för att lugna ner sig lite.
Reinfeldt kommer att häva ur sig att de 3000 som faktiskt har jobb i Sverige…..ja så många blir det nog om han får bestämma….kommer att orka jobba till 92!
Vad han glömt är att de 3000 faktiskt bara var högre chefer som nu på grund av att det inte finns några att chefa över går in i väggen av förvirring och blir efter 2 dagars sjukskrivning utförsäkrade efter det nya fantastiska system som moderaterna vill uppfinna.
Då gör de en så kallad ”snorBergström” och lägger sig fastkedjade på stambanan….men på grund av att ingen har råd att åka tåg så finns det inga tåg som kommer….däremot är risken stor att de kan få Colins papperskuliss ända upp i näsroten när den kommer farande i det actonfyllda äverntyret Norrlandspilen 2 ”tågvisslan som tjöt”.

Önskar er all lycka i jakten på beach 2012 profilen…….kan ge er rabatt på mina nytillverkade bukshorts om ni skyndar er!

JoE

När kylan är som värst är det skönt att tända ett Baliljus och drömma sig tillbaka.
Har ju redan beskrivit den dygnslånga nertransporten och den lilla avstickaren till paradisöarna Gili.
Men själva Bali då….det var ju ändå där jag tillbringade ungefär 18 dagar september/oktober 2011.

Om man ser Bali från ovan så ser det ut lite som ett hundhuvud som sniffar västerut.
Ön är drygt 10 mil på sitt bredaste ställe och den är ungefär lika lång från norr till söder.
På denna lilla yta har det samlats drygt 4 miljoner små balineser….det lite spännande med det hela är att 99% av de dryga 4 miljoner bestämt sig för att bo på den nedre tredjedelen av ön….och varenda jävel av dem har en vespa!
Balineserna är ju till största delen ett ganska långsamt ostressat folk…de tar det manana så det står härliga till….men sätt en ratt eller ett styre i händerna på dem så har du en stressad blådåre kan du ge dig fan på.
Om du satt och räknade på fingrarna där lite tidigare så fick du fram att det blir en jävla massa vespor på den lilla södra snutten av Bali….det blir extra spännande när varenda jävel av dem ska ligga först också.
Att stå vid ett rödljus på en av de trånga vägarna är riktigt fascinerande…medans du väntar så svischar vespa efter vespa förbi…de ska ju stå längst fram….allihopa!
Förutom Nikki Lauda, Fittipaldi, Senna, Schumacher och någon till i en lagom tillknycklad Mpv buss där längst fram vid rödljuset på den kanske 8 meter breda vägen….trycker de in en 80 vespor också.
De andra 200 vesporna…de som tydligen har lite mer bråttom till ett ställe där de kan ta det lugnt…snirklar sig fram efter kanten…..tar av till vänster…gör en u-sväng och svänger ut vänster och fortsätter sin väg mot horisonten.
När de andra som snällt väntat på att det ska bli grönt sen äntligen får grönt….då ska alla på något sätt lyckas pressa sig in först när den refugförsedda vägen fortsätter på andra sidan korsningen.
Få se nu…5-6 Mpv bussar…80-talet vespor….8 meter mellan de idiotiskt parkerade bilarna längs kanten och refugen i mitten…jippee…..lycka till!
Nåväl…lyckligtvis så tror ju de flesta Balineser på ett liv efter detta….så att dö lite grann är ju inte så farligt trots allt.

Vi hade ett stressat schema under min tid på Bali….vi planerade allt in i minsta detalj och for runt som ett par tättingar….inte!
Jag brukade väl lufsa upp vid 8 snåret….hade jag otur var jag tvungen att smöra mina mackor själv….pust!
Efter en balja svart kaffe placerade jag gärna den välformade i gazebon eller ute vid en solstol vid poolen…..gärna med en bok.
Efter en stund så brukade min vän fråga om jag inte skulle ha en bintang…..” vad är klockan” frågade jag då….”spelar det någon roll svarade hon”….den första bintangen brukade slinka ner ganska tidigt alltså.
Mina barns kommentarer när de ser mina bilder från Bali brukar oftast röra vad det är jag har i händerna vid de olika fototillfällena….”drack du öl hela tiden” brukar de fråga……ja…typ….vafan ska jag säga….man blir ju törstig!
Efter någon timme så brukade vi söka oss inåt centrum i Sanur.
Eftersom trafiken var som den var och med tanke på att en lite exklusivare taxiresa kostade dryga tian så tog vi ganska ofta taxi.
Vi brukade starta upp vid massagestället.
Att börja dagen med att ha en 40 kilos liten dam med våldsamt starka nypor klättrande och knådande på en i en timme kunde ju vara ganska skönt.
Någon gång så körde vi den lite längre versionen som var på 90 minuter….kostade vansinniga 75 spänn…..men man får ju unna sig lite på semestern.
När vi sen lagom lealösa och mörbultade vacklade ut därifrån blev det besvärligt.
Skulle vi ta oss de 100 meterna ner till stranden och leta upp mat och dryck eller skulle vi ta någon ställe inom 20 meters radie?
Vi testade nya ställen varje dag i princip…maten var ju inte överdrivet fantastisk men grillade räkor med lite pommes och vitlökssmör för knappa 50 lappen var ju ok……sen blev det ju gärna ett par gröna bintangflaskor före/under/efter med.
Vi hamnade ju oftast på stranden…vi gick längs den nästan milslånga strandpromenaden där det vimlade av shoppar, barer och restauranger…vi brukade gå tills vi hittade något ställe som såg avslappningsbart ut….gärna med en ivrig servitör som vill förse oss med lite bintang förstås.
De hade ett rätt bra kombitänk Balineserna…..för vid varje ställe längs stranden fanns solstolar med ett lite passande serveringsbord på behörigt avstånd, ivriga servitörer som sagt och alltid en pool som man kunde begagna om man tröttnade att plaska i det 28 gradiga havsvattnet.
I poolen hade de gärna placerat en bar…så lägligt!
Vet inte hur många timmar man spenderade med att först dyka i en snabbis….häva sig upp på barstolen och där möta en bintang som snabbt placerades framför en…….jobbigt värre!
Det var ju lite långgrunt där i havet….men tog man sig ut 20-30 meter så kunde man placera sig på lilla rumpan och sitta där och se fånig ut…annars hade de toalett vid poolen hmmm.
När vi ett gäng timmar senare kom hem så var det ju dags för dagens tyngsta uppdrag….hämta min väns lille son vid dennes skola.
Min vän brukade oftast ha ett ganska vårdat språk….men det var innan hon placerades bakom ratten på sin bil för att köra de dryga 5 kilometerna till sonens skola.
Tur att jag inte är av den känsliga sorten….kanske ännu mer tur att balineserna inte är så värst bevandrade i det svenska språket….för de namn som min vän under den 30 minuters tur och retur resan till skolan kallade dem hade de kanske inte uppskattat så mycket.
Men blir ju lite fascinerad när det passerar en vespa med någon liten tjej på….kan inte beskriva på vilken sida för de kunde fan i mig dyka upp var som helst.
De kanske gick 80 när hon snirklade sig fram bland alla de andra miljonerna trafikanterna på tryggt avstånd…..och hon satt och smsade!!
Hemma igen så fick vi det svåra uppdraget att bestämma oss för vad vi skulle äta……hennes hemhjälp kunde ju bara laga 5-6 rätter……värst var det på söndagar när hemhjälpen hade mage att vara ledig…vi fick alltså laga mat själva…som tur var fanns det ju mcdonalds och några 100 restauranger som gärna skickade hem maten till oss via taxi i närheten.
På kvällarna kunde vi unna oss ett kvällsdopp i poolen efter den ansträngande dagen.
Vi brukade ta oss några drinkar…prata…titta på film…eller bara försöka bli lite fulla.

Det lite jobbiga med Bali är ju att när det är som absolut kallast är det 25 grader.
Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet det är för det sjunker aldrig under 25….ibland tyckte vi att det var lite småkyligt i poolen….termometern kom ju knappt över 30 grader!!
Tur man kunde krypa upp i solstolen då….tända sig en cigg….le lite mot solen och zippa på en ny bintang.

JoE

Ett jävla liv angående pensionsålder de senaste dagarna, lite siffror
75…tänkbar ny pensionsålder enligt Reinfeldt.
200000…..antal läsare på Aftonbladet som tycker 75 är åt helvete
50……hur gammal Reinfeldt behöver vara för att gå i pension.
144000…månadsersättningen Reinfeldt får fram till 65 års ålder då hans normala pension startar.
57…..antal beska inlägg från vänner på Facebook angående pensionsåldersfrågan.
0……antal positiva inlägg från vänner på Facebook angående pensionsåldersfrågan.

Reinfeldst jobbarkompis Borg…ja, han med hästsvansen, har fullt sjå med att skälla på storbankernas ockerräntor under tiden.
Aftonbladet passar på och åker med på Borgs bankangrepp och gapar ut hur bankcheferna lever lyxliv på bankvinsternas och våra sparpengars bekostnad.

Vet inte….men det känns som dom rycker lite i fel ände.
Vd´arnas löner är ju ganska saltade…..men ägarna då, Det är väl där den stora vinsten hamnar ändå?
De 10 åren efter bankkrisen under 90-talets första år så gjorde storbankerna ungefär 1500 Miljarder i vinst.
Jag vet inte om ni minns hur det lät där under bankkrisen men jag tänkte ta med er på en liten historielektion.
Nordbanken…..så hette en fantastisk privatägd bank under det sena 80-talet.
Huvudägare till Nordbanken var ett 20-tal prominenta människor som hade så många siffror på sina egna bankkonton att varken fingrar eller tår räckte till för att räkna dem.
Peter Wallenberg, boss för SEB stod ungefär samtidigt och gapade för fulla muggar om att statligt ägda banker var skit…privatägt skulle det vara.
Nu tyckte de flesta bankerna att det var väldigt kul att låna ut pengar, desto mer pengar desto roligare.
1990 stod så den privatägda Nordbanken med 65 Miljarder som försvunnit från deras kassavalv.
De 20-talet pengastinna ägarna såg ut som fiollådor och tyckte att detta var ju förskräckligt.
Det var nu någon kom på lite nya lustiga uttryck som vissa, oftast de med alldeles för mycket pengar och brist på samvete tog till sig fort som attan.
”Ansvarsfrihet”, ett uttryck som högavlönade direktörer gärna vill ha medskrivet på sitt kontrakt när de tar ett nytt ”jobb” i dagens tider…..de kan ju gå åt helvete och då vore det ju förskräckligt om den stackars direktören skulle behöva stå till svars.
Huvudägarna åberopade nu ansvarsfrihet…..de ville ju bara vara med och dela vinsten…..dela förlusten var ju något som de absolut inte ville ha något med att göra….hujedamej.
”En bank får inte gå under”, klämde ju någon annan lustig gubbe till med i samma veva…fantastiskt!
Alltså vilken idiot som helst kan starta en bank och förskingra så mycket han bara orkar….i slutänden får han ju ändå allt stöd han behöver……så mycket av våra pengar han behöver alltså.
Farbror staten gick in och tog sina (våra) pengar och köpte in sig som huvudägare i Nordbanken….De 65 Miljarderna fick vi skattebetalare betala….de som hade förskingrat pengarna åkte hem till sina Djursholmsvillor och tog en hummer eller 2 till tröst.
Nu visade det ju sig att även alla andra banker hade varit lika givmilda med att låna pengar och nu satt med skägget i brevlådan de också…..gissa om de applåderade så knäskålarna skallrade när ”en bank får aldrig gå under” personen drog sin harang.
Nu stod de på knä framför farbror staten och bad för sina liv…..eller för sina pengar…….och farbror staten gjorde dem bönhörda!
Bankakuten fick många besök från bankchefer som varit lite för givmilda med plånboken under de senaste åren……de gick därifrån med nya friska pengar för att fylla sina tomma valv med……vems pengar som fanns i bankakuten…..gissa!
Till och med bankakutens värsta fiende….Wallenberg him self stod där på tröskeln…han tyckte ju precis som Nordbanksägarna……att han bara ville vara med och dela vinsten….förlusterna hade ju inte han något att med göra.
Men Wallenberg behövde till slut inte ”låna” pengar från bankakuten….han kom på ett sätt att blåsa sina egna kunder tillräckligt mycket för att klara sig…..tänk vad han hade fått skämmas om han hade behövt ta hjälp av ”den lilla människan” stora starka karln.
Kronjäveln flöt så mycket den bara kunde och bankerna knep åt ringmuskeln så mycket det bara gick när de väl kom på fötter igen.
Något år in på det nya milleniumet så hade alltså storbankernas vinster efter krisen blivit dryga 1500 Miljarder….tror ni att de behövde betala tillbaka något av det de ”lånade”?
Sen dess har bankernas vinster legat mellan 50-100 Miljarder varje år……de förvaltar våra pengar…det är det de tjänar pengar på.

Mina tankar angående bankbovar och höjda pensionsåldrar går ju lite såhär.
Är det inte dags att ta lite av bankernas vinster…..kanske satsa de på pensionerna…de skulle räcka långt.
När man jobbat i närmare 50 år av sitt liv är man nog aningens trött i kroppen….kanske inte om jobbet bestått i att räkna sina pengar eller varit att besluta om människors öden utan att vara direkt insatt i frågan.
Lite lustigt att det är just bankerna som förvaltar våra pensionspengar….ge dig fan på att de tar rejält betalt för det jobbet!
Vet inte hur gammal Reinfeldts föräldrar är…eller om de är i livet….men kunde det inte vara en idé att låta dem praktisera några år inom äldreomsorgen….eller varför inte ställa dem nere på ett verkstadsgolv och slita….skulle tro att sonen fått ett annat perspektiv på sina idéer då.

JoE

Försäkring….ett annat ord för trygghet.
När man blir förälder så ramlar det en massa saker med det inledande ordet försäkring över en.
Försäkringskassan blir ett ställe som man får högvis med papper från och ett ställe dit man får sitta i telefonkö i timtal.
I början var det enkelt…man anmälde vård av barn via telefon exempelvis.
Efter några dagar fick man hem ett intyg som man fick fylla i vilka dagar man varit hemma för att vårda sitt barn…inga problem.
I mitten på 2000-talet så förändrades vissa saker.
Man kunde nu sköta det mesta från försäkringskassans hemsida…..men nu började det dyka upp ett nytt papper…..intyg från dagis/fritids att barnet inte har varit på dagis/fritids de dagar som du ansökt om vård av barn….spännande!
Pappret i sig är ju inte så spännande men skräcken i ögonen på personalen som behöver fylla i det är väldigt spännande.
Det mest spännande var ju när man fäpplade med sina arbetstider så att man försökte få till det så att barnen inte skulle behöva vara på fritids…man försköt någon timme hit eller dit och den andra föräldern gjorde detsamma bara för att man skulle få ihop det.
Men om barnet nu blev sjukt behövde man ju inte fäppla med tiden…utan en förälder fick stanna hemma medans den andre jobbade sina ordinarie tider.
När man då kom släntrande in på dagiset med sitt intyg som man ville ha ifyllt och personalen upptäckte att barnet inte skulle ha varit där började den spännande diskussionen.
”Du ska bara fylla i att barnet inte varit här”, försöker jag förklara.
”Men det står ju i schemat att barnet inte skulle vara här”, förklarar den ganska oroliga personalmänniskan.
”Ja precis…så skriv på nu att barnet inte varit här”, tycker jag och duckar för problemet.
”Men jag kan ju inte skriva på när barnet inte skulle vara här”, blir personalmänniskans ord då.
Det hela brukade sluta med att personalmänniskan var tvungen att ringa i princip varenda ansvarig person hon nu eventuellt kunde komma på.
Rädslan för försäkringskassan var ju så kompakt att personalen trodde att de var någon sorts småpoliser…det enda de skulle intyga var ju att barnet inte varit på dagis den aktuella tiden det gällde….vare sig det skulle varit där eller inte…håhåjaja.
Nu var det ju inte det jag tänkte ta upp angående försäkringskassan….har ju betydligt mer intressantare diskussioner med dem än så.
Om du har ett barn med en diagnos…vilken det än må vara…så har du rätt att söka något som kallas vårdbidrag.
Vårdbidraget baseras på merkostnaden barnet med diagnosen för med sig…mer än ett barn utan diagnos alltså.
Det kan röra sig om saker som försvinner eller glöms….saker som slits mer än normalt…ja saker som kanske sker lite mer av när barnet har en viss diagnos.
En spännande sak med vårdbidraget är att man inte får ta med förlorad arbetsinkomst i sin ansökan….detta trots att antal möten, läkarbesök, tider som man inte kan lämna barnet ensamt hemma mm. är flera gånger så mycket som om man har ett barn utan ställd diagnos.
Den merkostnaden…eller kanske man ska kalla det inkomstbortfallet vill inte försäkringskassan vara med och ersätta.
När man ansöker om vårdbidrag så börjar man från noll….man beskriver en dag med barnet och sedan fyller man i en lista där man räknar upp alla de saker som man anser kostar mer än för ett barn utan diagnos.
Listan ska vara komplett…exakt vilka saker och exakt hur mycket varje sak kostar.
När det är gjort och man har fått ett gäng avslag som man överklagat, man har kompletterat med ytterligare saker för att FK ska förstå att det faktiskt är en ansenlig merkostnad som man faktiskt har.
Då…kanske….om man formulerat sig nog bra….om listan har varit tillräckligt diger…då kan man få ett ¼-dels vårdbidrag från FK.
¼-dels vårdbidrag är alltså 25% av ett årsbasbelopp…..11000 i runda slängar…eller strax under 1000 kronor i månaden.
Min tanke när man har tragglat med det här i månader innan man fått det beviljat….så här jobbigt var det för mig….och jag är ganska välformulerad.
Hur går det med invandrare som söker detta? Hur går det för de som har svårt att formulera sig? Hur i helvete går det för de som inte kan ta i från knäna när de skriver sin ”kosta mer” lista?
Min stora fråga är ju varför det inte finns en schablon för det här….så att om man nu har ett barn med en diagnos att kanske ¼-dels vårdbidrag utgår utan att man behöver ansöka om det.
Om man sen tycker att merkostnaden är betydligt större….då kan man ansöka om ett högre vårdbidrag.
Så tycker jag….men jag har ju tyckt fel förr hmmm

Försäkring…..ar haha
Jadu….det är väl ändå ett av de största bedrägerier som vi korkade Svenssons blir utsatta för.
Alla som har haft med försäkringsbolag att göra vet ju vilket helvete det är….och nog fan finns det en småstilt text någonstans som man missat.
Tänkte berätta om en händelse som är lite speciell angående försäkringsbolag…ja kan säga bolag eftersom det var mer än ett inblandat.
Min minste son bröt benet på dagis när han var 4.
Han hade lekt i en klätterställning och missbedömt det hela en aning och dråsade i backen från 2 meters höjd.
När vi åkte till sjukhuset med honom visade det sig att hans ben var brutet.
Läkaren gipsade ihop det hela och vi fick åka hem samma kväll som vi kommit in.
När ditt barn brutit benet får han inte vara på dagis!
Detta resulterade ju i att en av oss föräldrar var tvungen att stanna hemma med honom under hela den period han var gipsad.
När de tog av gipset efter 4 veckor och röntgade honom så visade det sig att benet inte växt ihop ordentligt….det blev gipsning igen….4 nya veckor.
I barnförsäkringen finns det ju en ganska intressant sak som heter ”vård i hemmet”.
Det vill säga att om något barn inte kan vara på dagis eller skola och en förälder måste stanna hemma med barnet…så kan försäkringsbolagen ersätta den inkomstförlusten man lider av under tiden…….kanon tänkte jag och kontaktade Folksam…där har jag en försäkring via facket som kallas ”medlemsbarn” och där är alla mina barn tryggt försäkrade.
När den 5:e försäkringsmänniskan förklarade för mig att detta endast betalades ut om barnet vistats minst 3 dygn på sjukhus innan den eventuella vårdtiden hemma förstod jag det äntligen.
När jag förklarade att enda chansen att man ska bli inlagd minst 3 dygn på sjukhus var att man var död skrattade försäkringsmänniskorna roat.
Barnets mor som litade lika mycket på mig ungefär som en filipingubbe litar på en saltvattenkrokodil hade givetvis försäkrat kidsen i ett annat bolag…det var ju lugnt….det var ju jag som betalade.
Länsförsäkringar….av någon lustig anledning hade de exakt samma krav som Folksam för att vård i hemmet skulle utbetalas…..det var ju lugnt….betalade ju bara dryga 4000 om året för 3 ungar.
Dagiset hade ju också en försäkring….Trygga barn….jo hej du!
Gissa vilka krav de hade för att vård i hemmet skulle utbetalas………minst 3 dygn på sjukhus jojomän.
Ungefär 99,95% av de som fortfarande andas för egen maskin skrivs ut från sjukhusen inom 3 dygn….undrar om försäkringsbolagen har forskat i det hmmm.

Jaja nu har jag fått gnälla av mig lite…..men hur försäkrade ni nu än är….om ni ska teckna nya försäkringar…ställ frågor, läs det finstilta…..det finns en anledning till att försäkringsbolagen tjänar miljarder på våra premier varje år.

JoE

Jag har huvudvärk typ 4-5 gånger varje år.

När det nu råkar inträffa så brukar jag vägra att knapra piller, kroppens immunförsvar havererar och man kommer vara sjuk eller ha huvudvärk resten av sina dagar……detta har min kalkylerande, lite taskigt funktionella hjärna räknat ut.

Att alla pillerknaprande individer blir beroende små nervos är ju självklart….inbillar jag mig.

Men nu gick jag och fick huvudvärk för drygt 2 veckor sen, inget speciellt med det tänkte jag och funderade inte för en sekund på att ta ett endaste piller.

När huvudvärken hållt i sig några dagar så började jag bli aningens orolig…..kunde ju inte sova ordentligt och var riktigt trött….var inne i nattveckan och då är man jävligt trött som man är, till och med utan huvudvärk.

Den 5:e dagen så började min syn på ena ögat bli suddig och huvudvärken blev bara värre och värre.

När jag så vaknade efter några timmars sömn efter den sista nattens jobb och huvudvärken gjorde sig påmind och ögat var suddigare än vanligt….tyckte jag att det var dags att uppsöka farbror doktorn.

Mina hittills upplevda besök på akuten brukar bestå i att sitta och vänta närmare 8 timmar….bli förvisad till en sal där det roligaste man kan göra är att se hur eländig man ser ut i spegelbilden i det enormt upplysta undersökningsrummet man blir placerad i under de 5 timmar man väntar innan en tystlåten herre i vit rock och rynkade ögonbryn kommer in och petar på en under 15 sekunder för att sen be en slå sig ner i väntrummet igen medans han skriver ut något fullständigt obegripligt som man ska lösa ut på apoteket för några tusen spänn och som man sen märker att man förutom att bli ordentligt pissnödig av även mår ännu sämre av än innan besöket.

Men nu hade de uppdaterat sina rutiner…kanske hade de kommit på att de stod 2012 i almanackan och att mitt bäst före datum passerats med ett decennium eller 2?

Hann knappt få ner mina smäckra skinkhalvor mot träet i de ogästvänliga bänkarna i väntrummet innan en tant tjoade mitt namn.

Först trodde jag att mitt problem förflyttat sig till deliriumområdet i hjärnan…för trots den tjoande tantrösten kunde jag inte se en endaste tant så långt min grumliga blick kunde sträcka sig.

De var ju inte att tanten var knäskålshög som var det stora problemet….hon hade bestämt sig för att gömma sig bakom en vägg, fullt överygad om att min grumliga syn var någon sorts röntgensyn…men efter att ha gått fel bara 4 gånger hittade jag den lilla tanten med den tjoande rösten…..ja gud vad mitt huvud värkte nu.

In i ett av de där överbelysta undersökningsrummen med mig…..började leta efter spegeln för att beklaga mig över mitt långsamma förfall mot ålderdomen…men se där….in kommer en annan litet yngre och modellen längre tantmodell än den tjoande.

Hon börjar klä av mig…ta på mig….pumpa…spruta…..nu har alla pervos fått sitt, grattis!

Alltså hon körde in en stoppnål i armen och tömde mig på några liter blod eller så…..tog blodtryck…lyssnade på lilla hjärtat och de ganska röklängtande lungorna…och jag hade knappt varit där i 10 minuter!!

När hon hade kramat ut de sista dropparna blod ur mig förklarade hon att jag kunde sätta mig utanför och vänta in farbror doktorn som skulle komma och titta på mig alldeles strax.

Mitt i allt ramlade vi tillbaka i gamla gängor….satt där och väntade, väntade och väntade.

Blev nödig och avvek en stund men skyndade mig så gott jag kunde ifall det skulle bli dags för mig att bli tittad på.

Bara 2½ timme senare var det dags.

Blev invisad i ett nytt undersökningsrum och alldeles strax knackade det på dörren och farbror doktorn gjorde entré.

Nu var ju det ingen farbror direkt…sanningen att säga var han knappt äldre än min son.

Det stod ju ”Läkare” på tröjan…..kanske en avskedspresent på dagis tänkte jag.

Menmen…i brist på övrig personal fick han klämma lite på mig.

Han försvann efter en stund…skulle tillkalla expertis sa han visst…mamma?

In kommer en skäggig sak….farbror doktorn tänkte jag…äntligen!

Den skäggige saken sa något som jag inte förstod…han tryckte på mina ögon och blev lite road över att jag ryckte till när det gjorde ont som fan.

Han mumlade något ur skägget till pojkläkaren och gick sin väg.

”Du har glaukom”, sa pojken…”du måste ner till ögonkliniken i Halmstad”, fortsatte han.

Pojkläkaren förklarade att Glaukom var något som också kallades grön starr….tydligen att synnerverna i ögat dör och man själv märker ingenting…..förrän man är blind.

”Du har ett övertryck i ögat”, förklarade han, ”du måste ner och lätta på trycket”

Jag halade upp bilnyckeln ur fickan, tackade för mig och skulle gå….”nänänä”, sa han, ”du får inte köra i det här tillståndet, jag ordnar transport”.

Att bli skickad i en taxi till Halmstad för besök på ögonklinik en fredagskväll är ju inget som jag rekommenderar speciellt mycket….men har man ett raveparty i ögontrakten kanske man inte har något val.

Otroligt nog hade de ett väntrum i Halmstad med och urålderstakten verkade vara närvarande där med….för jag fick vänta.

Hamnade framför en TV så väntan kanske skulle bli lite lättare då.

Det gick några program, postkodsmiljonären är ju alltid intressant….att se någon klara 10000 kronors nivån genom att klara den svåra frågan om vad Bamses skuttande lilla gaykompis heter är otroligt fascinerande.

Men nu började lite panik sprida sig i bröstet på mig….klockan närmade sig 20 och då började mitt favoritprogram alla gånger, På spåret.

Några stolar bort satt väntrummets andra gäst, en kvinna i min ålder….hon verkade otroligt nöjd med att The Voice…whatthefuck började på fyran…..kanske inte intelligensen haft samma framfart som åldrandet tänkte jag tyst.

Jag stirrade mot fjärrkontrollen som de tydligen var rädda att slarva bort, eftersom den hängts i ett snöre under Tv´n.

Jag sneglade mot kvinnan…hon såg barsk ut…kanske hade hon drabbats av hemoröjder eller något annat som hindrade allt blod från att nå ända upp….fan vet.

Nästan turligt blev jag precis inkallad av en liten systertant till ett annat väl upplyst undersökningsrum på detta sjukhus med…..började av gammal vana leta upp spegeln.

In kommer en liten kille….innan jag hinner peka ut riktningen mot lekrummet så presenterar han sig som farbror ögondoktorn…har alla läkare över 25 flyttat till Norge?

När jag efter att för fyrtiofjärde gången berättat om mina symtom så börjar yngligen trycka och känna lite här och där på min bultande skalle.

Han sprutar in något i ögonen och konstaterar att trycket är fullständigt normalt, han mäter om mina ögon står ut åt något håll, han bländar mig med en lampa och jag lider tyst.

”Det här kan nog svida lite”, säger han samtidigt som han förklarar att han ska spruta in färg i ögonen….de vackra blå blev svidande röda på ett kick.

Han tittade in i min mörka själ med sin maskin…han kom emot mitt öga några gånger och konstaterade av mina 2 meters hopp att jag nog var ganska spänd.

Han lös…han bad mig titta rakt på hans axel….jag förklarade att jag såg fanimig ingenting så hur fan skulle jag kunna titta på hans axel.

Det gick en evighet….han sprutade in bedövningsmedel i mina ögon……det brann i min skalle och jag hoppades att bedövningen skulle ta riktigt djupt….till tåspetsarna helst.

Nu fick jag sitta ute i korridoren 20 minuter och vänta på att bedövningen skulle ta….eller kanske bara för att han inte ville ha mig lidande i sin närhet.

Att sitta med brinnande ögon och med knapp ledsyn och vänta i en korridor där man kunde höra kvidande människor ifrån de andra rummen runt om i korridoren var ju ingen stund jag kommer ta med i mina memoarer direkt.

När så äntligen bedövningen tydligen tagit…enligt klockan iallafall….ögonen brann i skallen på mig och huvudvärken var värre än någonsin….så kom läkarkillen och ledde in mig på rummet för en ny omgång.

Till slut var inte stroboskopslampan som lös ända in till märgen på mig så irriterande längre….Jag hade inte sett något även om Eva Mendes hade flashat rakt framför mig.

Killäkaren skakade på huvudet när han hade skärskådat varenda liten millimeter av mina ögon utan att hitta ett enda fel.

Han konstaterade att han var tvungen att boka in mig på en ny tid lite längre fram för att kunna utesluta ögat helt, ”ta antiinflammatoriska tabletter så får vi se”, tyckte han.

Eftersom han inte undersökt mina ben och ändå kunnat konstatera att jag var fullkomligt frisk i den delen av kroppen så förklarade han att jag inte hade någon rätt till transport hem.

Han kollade upp tågtider till mig och meddelade att nästa tåg till Varberg skulle gå klockan 23….det var ju även bara 4 kilometer att gå till tågstationen och det var ju behagliga 7 minusgrader ute så det skulle nog bli alldeles prima tyckte han.

Att hitta en tågstation som jag inte visste var den låg och dessutom att jag var aningens blind gjorde ju inte den iskalla promenaden roligare….men dryga 45 minuter senare hamnade jag inne i väntrummet på tågstationen.

Dagen efter var jag ett lik, inget fungerade och jag mådde apa så mycket jag bara kunde.

Det hade väl inte varit så farligt om nu inte grannen propsat på att jag skulle komma in och fira hans födelsedag med ett gäng ungdomar.

Jag tål ju inte överdrivet mycket sprit….men ett gäng groggar brukar ju rinna ner ganska enkelt och jag brukar få igång käkpartiet i takt med att hjärncellerna tappar simförmågan innanför pannbenet.

Jag drack inte mycket….kanske 5 groggar….sen är det svart.

Vaknade upp vid 1 tiden på natten i soffan med tvn igång och undrade var fan jag var.

Ramlade bara en gång när jag försökte ta av mig kläderna på min krokiga väg till sovrummet…väggen mår bra!

Somnade direkt och förutom en diskussions med Gustavsberg vid 6 snåret så sov jag till 12.

Efter det förflyttade jag mig till soffan och ömsom tittade på tv eller sov mig igenom den dagen.

Nu har det gått snart 2 veckor…värken har varit mindre de senaste dagarna och synen är nästan helt återställd.

Har fått en tid nästa vecka….kanske lika bra att åka och ta en koll….hittar de inget i ögat så vill de ju gå vidare till huvudet…..känns lite oroligt men det är nog bäst att kolla upp det här ordentligt.

JoE