Taget ur verkligheten

Min första tanke var att jag skulle avverka en musikblogg idag.

Men efter en konversation igår som hade tuggummieffekt på mina hjärnelektroner så kände jag att det var lika bra att fortsätta gräva i gåtan Joacim.

Mycket möjligt instruktionsboken över mig själv finns i handeln redan 2041!

Jag är social som person….det vill säga att jag gillar att prata.,,,försöker lära mig lyssna med!

Tyvärr så sjunker inlärningsförmågan med åldern men gudarna ska veta att jag anstränger mig!

Att jag då gömmer mig här bakom skärmen istället för att vara ute och socialisera är ju något som skrämmer mig och får mig att fundera en hel del.

Den här kommunikationen är så mycket bättre…så enkelt är det.

Mina 2 halvor där innanför skallbasen kommunicerar ut det jag vill ha sagt och fingrarna knappar ner det på tangenterna.

Grunden till det är väl att jag är en rätt observant person som analyserar min omgivning….oroväckande ofta märker jag att jag har en dömande attityd och att mitt förmedlande får en negativ klang.

Analyserade kring varför jag har så svårt att delta i diskussioner som egentligen rör allas vår grå vardag….vardagsproblemen och vardagssysslor ni vet.

Kom fram till att jag kräver aktiva samtal….kallprat stimulerar mig inte ett dyft!

Ett annat problem är att jag kan lite om mycket….ser mig som en bred person (nu pratar jag inte storlek)….jag har inget specialämne….jag lär mig bara det jag anser tillräckligt…fördjupar mig inte…kanske nonchalans, kanske ointresse?

Aktiva samtal…..den komplette vännen J och jag kan prata om allt i timmar.

Han är verkligen stimulerande att prata med och det är alltid ett givande och tagande i våra diskussioner.

Att våra åsikter går ganska vitt isär mellan varven är inget vi hänger upp oss på…..vi lär varandra av vår olikhet.

J är förmodligen den förnuftigaste person jag känner……efter mamma vill säga.

Kuskat runt hela Europa några varv med A.

Vi satt 2 veckor på Cypern -96……efter dagens aktiviteter hamnade vi alltid på balkongen i våra ansträngningar att bli fulla…..för noteringarna kan jag avslöja att vi alltid lyckades alldeles ypperligt med den bedriften!

Men grejen är…..när vi satt där flera dygn i en bil…eller när vi satt ett gäng timmar där på balkongen och ansträngde oss varje eftermiddag i 2 veckor……vi hade alltid aktiva samtal….på samma sätt som jag och J.

A är också en svårstimulerad jävel…men han är snäll och lättlurad!

När diskussionen går på tomvarv blir jag ostimulerad och uttråkad…..det händer aldrig här vid tangenterna….kanske eftersom jag försöker föra en diskussion framåt…inte bara stå och stampa på ett och samma ställe och inte komma någon vart.

Jag gillar att gå på utbildningar och kurser som är lite av ”lär-känna.dig-själv” karaktär…..mänsklighetens svar på ”gör-det-själv-hall” för bilar?!

Där är det alltid aktiva samtal….då brinner jag för då är det intressant…..ämnen som varför man fungerar som man gör på grund av om man är store/lille bror?

Hur man beter sig i olika situationer…..livet….döden…….varför man är förbannad när man är hungrig….ämnen som är roliga att diskutera och fundera kring.

Jag klandrar mig själv väldigt ofta…för att jag inte är som du….eller som du….eller som han.

Varför jag har så svårt att fungera i 2-samhet….varför jag har så svårt att stå i bakgrunden i en grupp och bara se på……varför kan jag inte vara tyst och bara hålla med…..varför min kommunikation fungerar som bäst när jag pratar med mig själv.

En text som gav mig ytterligare frågor hmmm….gissar att diskussionen om EgoBoy inte är över än…..ha tålamod med mig!

JoE

Jag har alltid varit en jäkel på att prata!

Efter LCHF och GI-metoden kanske det är dags att presentera Joacim metoden….det vill säga, låt käkpartiet gå hela tiden så att det inte finns utrymme eller tid för att stoppa in mat.

Oneliners….är en jävel på oneliners….tyvärr rymmer de oftast skopvis med ironi och sarkasm.

Problemet med mitt evighetstuggande är väl att alla ord ramlar ut så snabbt att de inte hunnit bearbetats av hjärnkontoret.

Hade jag även fått mig ett par jävlar….så käkhastigheten sprängde ljudvallen…..då var det garanterat totalt ogenomtänkt prat som strilade ut….som att se en blind köra motorcykel i 300 längs en krokig landsväg ungefär.

När jag skriver däremot……det är precis som om jag får den där extra tiondelen för att det iallafall ska låta något sånär genomtänkt.

Är rätt snabb på att skriva också……pekfingervalsen a´la X2000 kunde man kanske säga.

Men text kan man iallafall gå tillbaka i och korrekturläsa…..rätta det som är fel och vända formuleringar så att även de som inte besökt min hjärna kan förstå.

Märkte ganska tidigt att jag kunde få folk att reagera genom att jag skrev…..inte kanske så noga med om vad jag skrev utan mer hur.

Fick då ta en match med mig själv…..gav jag en förljugen bild av mig själv när jag skrev?

Ville jag sitta bakom en dataskärm och framstå som guds gåva till kvinnan….för så mycket kunde jag hjärntvätta personen om jag ville.

Var jag inne i ett riktigt flow så fanns det ingen hejd på oneliners och kommentarer som fått värsta dejtingAllan att gå och skämmas bakom närmsta björk……..hade han även vetat att jag bara mjukade upp så skulle han nog tagit med sig en avtryckarvänlig dubbelbössa för invärtes demontering.

Nu är ärlighet viktig för mig…vill inte framstå som något som jag inte är.

Är försiktig när jag känner att kommentarerna kommer bubblande i hjärnhalvan som vägrar bli vuxen…….kanske åldern gjort mig visare?

Balansgången mellan att vara rolig utan att ramla in i kiss och bajs träsket är besvärlig…..vill ju vara rolig utan att verka omogen….ett litet helvete kan jag tala om.

Vissa reagerar på svordomarna….hur ska jag förklara dem? Använder dem för att förstärka uttrycken men även för att jag vet att de ger mer tryck i texten….och ni gillar dem…..som fan vill ni säga!

Makt ska man vara försiktig med….den kan stiga en åt huvudet fortare än man kan säga dyslexikontrollbehov….det vill säga behovet av att kommentera när folk skriver fel….en sjukdom jag lider av men som pågår i min ständigtbättreJoacim process.

Ordets makt kanske är den starkaste av alla makter…..kan påverka och förljuga…..i min process att förbättra mig själv så jobbar jag med den…….vill vara den som jag skriver att jag är……märker att det jag skriver styr mig till att bli en bättre människa…..bli människan bakom texten.

JoE

Jag har alltid varit en jäkel på att prata!

Efter LCHF och GI-metoden kanske det är dags att presentera Joacim metoden….det vill säga, låt käkpartiet gå hela tiden så att det inte finns utrymme eller tid för att stoppa in mat.

Oneliners….är en jävel på oneliners….tyvärr rymmer de oftast skopvis med ironi och sarkasm.

Problemet med mitt evighetstuggande är väl att alla ord ramlar ut så snabbt att de inte hunnit bearbetats av hjärnkontoret.

Hade jag även fått mig ett par jävlar….så käkhastigheten sprängde ljudvallen…..då var det garanterat totalt ogenomtänkt prat som strilade ut….som att se en blind köra motorcykel i 300 längs en krokig landsväg ungefär.

När jag skriver däremot……det är precis som om jag får den där extra tiondelen för att det iallafall ska låta något sånär genomtänkt.

Är rätt snabb på att skriva också……pekfingervalsen a´la X2000 kunde man kanske säga.

Men text kan man iallafall gå tillbaka i och korrekturläsa…..rätta det som är fel och vända formuleringar så att även de som inte besökt min hjärna kan förstå.

Märkte ganska tidigt att jag kunde få folk att reagera genom att jag skrev…..inte kanske så noga med om vad jag skrev utan mer hur.

Fick då ta en match med mig själv…..gav jag en förljugen bild av mig själv när jag skrev?

Ville jag sitta bakom en dataskärm och framstå som guds gåva till kvinnan….för så mycket kunde jag hjärntvätta personen om jag ville.

Var jag inne i ett riktigt flow så fanns det ingen hejd på oneliners och kommentarer som fått värsta dejtingAllan att gå och skämmas bakom närmsta björk……..hade han även vetat att jag bara mjukade upp så skulle han nog tagit med sig en avtryckarvänlig dubbelbössa för invärtes demontering.

Nu är ärlighet viktig för mig…vill inte framstå som något som jag inte är.

Är försiktig när jag känner att kommentarerna kommer bubblande i hjärnhalvan som vägrar bli vuxen…….kanske åldern gjort mig visare?

Balansgången mellan att vara rolig utan att ramla in i kiss och bajs träsket är besvärlig…..vill ju vara rolig utan att verka omogen….ett litet helvete kan jag tala om.

Vissa reagerar på svordomarna….hur ska jag förklara dem? Använder dem för att förstärka uttrycken men även för att jag vet att de ger mer tryck i texten….och ni gillar dem…..som fan vill ni säga!

Makt ska man vara försiktig med….den kan stiga en åt huvudet fortare än man kan säga dyslexikontrollbehov….det vill säga behovet av att kommentera när folk skriver fel….en sjukdom jag lider av men som pågår i min ständigtbättreJoacim process.

Ordets makt kanske är den starkaste av alla makter…..kan påverka och förljuga…..i min process att förbättra mig själv så jobbar jag med den…….vill vara den som jag skriver att jag är……märker att det jag skriver styr mig till att bli en bättre människa…..bli människan bakom texten.

JoE