Stackars lilla Calle…..
Har gått och retat upp mig en aning det senaste dygnet….för ovanlighetens skull.
Igår kom OPO (oberoende ordförandena) med sitt medlingsbud i den pågående avtalsrörelsen.
De hade ju lagt sig någonstans i mitten där industrifackens och arbetsgivarnas krav nu råkade befinna sig.
Fastnar ju alltid på den del som rör procentsatsen för löneanspråken….det är ju ändå lönebiten som gör så att näsan iallafall ibland guppar upp över den annars så svåra, ouppnåeliga vattenytan.
OPO´s medlingsförslag var på 2,0% för 2012. Industrifacken svarade ganska omgående nej till detta och tyckte det var för lågt. Kanske hade de att inflationen var på 2,9% i oktober lite i åtanke?
Överraskande nog så tyckte arbetsgivarna att budet var på tok för högt….1,7% skulle ju vara mer än tillräckligt ansåg de och sa också nej till OPO´s förslag.
Arbetsgivarna tyckte även att de i framtiden ska ha fritt förfogande över vår (arbetarnas) övertid. För trots att det tydligen ska krisas ihop lite nu igen, vill de ju vid behov att de ska kunna kalla ner oss lite som de själva vill.
Som om det inte räckte med det, vill de ju inte längre betala för övertiden, utan anser att 32 timmar av vår övertid ska ske utan övertidsersättning…även om de nu vill ha in lite extra arbete under helger. Så om arbetsgivarna får som de vill ska de kunna ringa in mig en lördag och slippa betala ett öre extra.
Detta får mig ju nu att vilja prata lite om en kille som inte verkar ha haft samma problem vid sina löneförhandlingar….
Carl-Henric Svanberg…det första namnet jag skrivit ut här på min lilla blogg. I texten som kommer, kommer jag att kalla honon för Calle….svider lite i hjärtat eftersom det är detsamma som min käre far också kallades….men han kan nog förlåta mig för det där han sitter i sin himmel och fiskar.
Calle (Svanberg alltså) har nog gjort en hel del rätt i sin lodrätt pekande karriär.
När jag träder in i handlingen har han satts på VD posten inom Ericsson…ni vet det kommunikativa bolaget som varit dominerande på vår börs.
Han hamnade där 2003 efter att det hade krånglat till sig en del och den förre VD´n fick sig en fot i ändalykten…som tur var hade han fått en ”fallskärm” innehållande ett gäng miljoner som han stoppat ner i bakfickan som gjorde att foten inte gjorde lika ont som den kunde ha gjort.
Men nu sattes Calle på jobbet istället.
För besväret fick Calle en månadslön på ca. 730000:- och för att Calle inte skulle få det så tungt ekonomiskt senare i livet, lades det in 4,5 miljoner för hans framtida pensionering.
Nästa år hade Calle jobbat så hårt att de bestämmande tyckte att han skulle få en smärre löneförhöjning…….typ…..1,8 miljoner……i månaden!
Men eftersom Calle gillade att köpa dyra båtar och kunde tänkas slösa upp sin lilla lön tyckte de bestämmande att det var bäst att peta in närmare 6 millar på Calles pensionsspar.
Så här fortlöpte det några år.
Men sen en gång hösten 2007 så berättade Calle att företaget gick fantastiskt bra och att framtiden såg oerhört ljus ut. Detta gjorde att Ericssons aktie rusade och det gladde nog främst Calle lite extra, för han hade ju kommit över en sisådär 15 miljoner aktier till ett väldigt bra pris lite tidigare. Nu visade det ju sig att Calle nog läst det hela upp och ner eller nåt sånt….för bara en månad efter Calles positiva uttalande redovisade Ericsson ett betydligt sämre resultat än de nu så högt uppställda förväntningarna. Detta gjorde att aktien rasade med ca 24% samma dag….om Calle fortfarande hade sina aktier kvar just då förtäljer inte historien. Men en massa andra ”investerare” hade ju tyckt om det som Calle läst upp där månaden tidigare och därför köpt på sig en massa aktier…som nu var värda mycket mindre än just då när de köpt dem. Dessa ”investerare” blev nu så arga att de bestämde sig för att stämma Calle…men eftersom Calle bara läst lite fel så friades han från det hela….han var ju trots allt bara en liten VD med knappa 2 millar i månaden i lön för sitt otroligt stora ansvar som han alltid tog.
Nu tog Calle sitt ansvar och åkte till Amerika för att rätta till sitt lilla misstag. Där mötte han upp några av de största invensterarna som förlorat en hel del och förklarade att det inte alls var så illa som det såg ut i den där dåliga rapporten som han presenterat. Detta resulterade i att investerarna blev ännu surare på lille Calle och aktien rasade ytterligare drygt 10%.
De bestämmande inom Ericsson blev också ganska sura på Calle för hans ”lilla” fadäs där på höstkanten…så det beslutade att de skulle sänka hans lön. Så nästa år fick Calle nu klara sig på futtiga 1,7 miljoner i månaden….han hade ju ändå kostat företaget en hel del både ryktesmässigt och ekonomiskt och skulle nu få sig en kännbar läxa.
Men för att Calle som nu hankade sig fram inte skulle lida när han blev gammal så satte de in 8,8 miljoner på hans lilla pensionsspararkonto.
Calle blev nu aningens tjurig och bestämde sig för att byta jobb lite grann….inte kunde ju han som tog så stort ansvar gå omkring och ha en sån fjuttig lön inte.
Han blev ordförande på BP istället.
Nu hände det ju sig som så att bara någon månad efter att Calle fått sitt nya jobb som ordförande på BP….så var det en liten plugg från ett litet rör som låg och transporterade olja i Mexikanska golfen som försvann.
Hålet där den lilla pluggen skulle ha suttit råkade nu tappa ut lite olja i havet….bara 800 ton om dagen, men den mannen som var VD på BP lugnade Calle med att berätta att, ”havet är stort”, så 800 ton råolja om dagen i några veckors tid gjorde varken till eller från.
Nu var det bara det att han som bestämmer i Usa…Barack…ni vet han som fick fredspriset bara för att några ”trodde” att han skulle vara fredligare än sig föregångare George W och kanske kunde nöja sig med att bara döda några 1000 om året lite här och där i världen.
Han tyckte att eftersom det lilla hålet släppt ut så mycket olja att det råkat bli den största miljökatastrofen i Usa´s historia, kunde nu de ansvariga för BP komma och be lite om ursäkt.
Calle som hade en fet lön för att han just var ansvarig fick följa med. Men nu råkade Calle göra en som jag kallar det ”Wallenbergare” (P. Wallenberg talade om ”den lilla människan” i en tv-intevju för många år sen….jag hatade varje sekund!!!), i direktsänd TV över hela Usa gick nu Calle ut och skulle be om ursäkt för de problem och kostnader det kostat ”den lilla människan”. Detta gjorde att alla de drabbade som nu kände sig träffade av Calles kommentar nu blev rasande. Bp fick nu gömma Calle och tyckte att de nog behövde kompensera de nu så arga ”små människorna” i Usa.
Nu blev det ju lite sin i kassan hos BP så när årets bonusar skulle betalas ut så hade inte BP riktigt råd. Så de frös inne alla chefers bonusar och de fick nu klara sig så gott de kunde på sin vanliga lön. Alla chefers bonusar…utom…gissa vems….Calles förstås!
Calle hade ju gjort ett extraordinärt jobb tyckte de….en lite miljökatastrof och kompenserings belopp för flera miljarder till trots så var ju Calle sååå duktig.
Så nu fick Calle 9 miljoner i bonus för sitt enorma, ansvarbetungande arbete.
Kommer bli intressant att följa Calles fortsatta öden…..han behöver ju få ihop en del till innan det är dax att pensioneras tycker man. Det kan ju inte bli mycket över av de 2 miljonerna i månadslön när man storhandlat och betalt räkningarna.
Man förstår verkligen att arbetsgivarna är otroligt missnöjda med våra medlares giriga lönekrav när man läser historien om lille Calles öden……..1,7% och lite gratis beordrad övertid kanske inte är så illa trots allt…..
JoE